Livets gång

Dom senaste dagarna har varit känsloladdade.
Vi har haft mycket att tänka på jag och J. Många skratt, tårar skärck och oro har dykt upp.
Men det hela skötte naturen, så i slutändan var det inte mycket att säga till om.
Jag blev ledsen, men fick tröst i en nyfunnen godvän och det kändes mycket bättre.
Mitt och J´s samtal blev lovande, och jag kan se ett ljus i tunneln för framtiden.

Ens liv är inte slut för att ett annat liv försvinner. Det stannar bara upp.



Kärlek!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0