är det verkligen jag?

Jag funderar endel. Rätt mycket till och med.. Och jag kan ha svårt att släppa en tanke om den väl satt sig i mitt huvud. Den snurrar där om och om och om igen i olika skepnader, i olika senarion. Och det är jobbigt, när jag inte vet hur det är och tankarna spelar mig ett spratt. Hur ska jag kunna veta? Jag behöver det svart på vitt vad som stämmer eller ej. Eller ja nästan i alla fall...

Och när jag tycker om någon så vill jag visa det. Fast jag kan ha svårt för det. Jag vill så mycket och vill att den andra ska veta omedelbart vad han tycker och tänker för jag är så otålig! Det är en av mina dåliga egenskaper. Jag är fruktansvärt otålig. Helst ska allt ha hänt i förra veckan! Jag håller då ofta inne med mina känslor. För visst är det bättre att bli sårad än att såra någon?! Att hålla inne med känslor istället för att berätta dom och riskera att bli avvisad är väl bättre än att berätta dom? Ja menar att gråta på egen hand måste väl vara det ultimata istället för att bygga upp en mur och stöta bort dom känslor man väl har/ håller på att få?

Jag har svårt att ta första steget. Första kontakten är inga problem. Första steget är svårt. Och att väl ge respons när den andra tar första steget tycker jag är svårt. Jag tror jag blir rädd? Eller vad är det som händer? Men om jag kommer längre än så, så är det så värt det! Jag har ju så otroligt mycket att ge. Så mycket att visa och så mycket känslor som jag bara vill ge till dig.

Jag tror att det är svårt för mig pga av dom som tidigare sårat mig. Jag har så svårt och tro på det folk säger. Om någon ger mig komplimanger eller säger att han tycker om mig så blir jag glad. Det kan till och med pirra i kroppen, men menar han det egentligen? Eller är han ute efter någonting annat. Något man senare blir av med utan större bekymmer?

Jag vill vara viktig för någon. Jag vill betyda något för någon. Jag vill göra alla vardagliga ting ihop. Handla, laga mat, promenera, åka bil till jobbet på morgonen, diskutera hur dyrt det är med bensin och att vi måste byta glödlampa i köket. Jag vill visa dig vem jag är. Den på insidan med. Jag vill vara nära dig och bara titta på dig, i timmar. Jag vill säga att jag älskar dig. Jag vill överraska dig, visa dig hur otroligt mycket du betyder för mig.

Jag blir irriterad när det går dåligt. Jag blir först skit förbannad och sedan kanske ledsen och sedan vill ja kramas! Precis i den ordingen. Kramas vill jag alltid göra efter jag varit arg, ledsen, irriterad, eller bara om jag är glad! Så mycke kramar får du stå ut med!

Jag vill visa hela världen att det är du och jag. Hålla handen ofta, titta på varann och le bara för att, pussas, ha min hand i din bakficka;)



Lite så är jag nog.. Om jag tycker om någon så är jag lite så. Är det inte min tur nu?


Kärlek! Mer Kärlek till Chris o lite mindre till Er andra just nu;)




Kommentarer
Postat av: Therèse

http://www.gratisbio.se/?RecruiterID=110349

Bli medlem och samla poäng till bio checkar och presentkort värda 700 kronor :)

2008-12-09 @ 13:10:48
URL: http://tthomasson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0