Kärlek!



Jag vet inte riktigt hur många gånger jag har varit kär, och hur många gånger jag har varit förälskad. Förälskad kan jag bli hyffsat lätt. Och ganska ofta till på köpet. Men kär. Det är en helt annan sak. Jag var förälskad i en kille när jag gick i 7:an. Vi var tillsammans någon månad. Men första gången jag var kär, var på sommarlovet mellan 7:an och 8:an. Oj va ja va kär. Vi var tillsammans på sommarlovet, men han gjorde slut med mig på msn innan skolan började. Nu kan ja skratta åt det, men va ja var förkrossad då. Sen blev han tillsammans med min bästa kompis efter några veckor.

Men jag har aldrig haft svårt för det. Eller om jag har tyckt om någon med han inte gjort det tillbaka. Jag har alltid kunnat acceptera det. Jag tror att det sitter i från långt tillbaka. Man kan aldrig tvinga fram kärlek. Ja tror inte det. Och då har jag lärt mig att acceptera det och gått vidare. Utan några elaka ord eller liknande. Sen är det klat att man blivit ledsen, det hör ju till, men ja har nog mer ryckt på axlarna och gått vidare.

Efter han på sommarlovet så tror ja det stod still ett tag.. Eller det har stått still ett bra tag. Jag har träffat killar lite då och nu. Men inte för något seriöst utan bara för sex. Och visst. Det har vart kul ibland, men man tröttnar i längden. Jag gör det i alla fall. Jag behöver något mer! I 1:an på gymnasiet blev jag kär.. Det var en kille som var lite äldre. (på något sätt har jag alltid sökt mig till äldre. Jag vet inte riktigt varför) Vi hade ett förhållande fast vi inte var tillsammans. Det är nog det lättaste sättet att förklara det på. Jag var kär, han var kär, men vi kunde inte bli tillsammans. Och sen hade han lite svårt att hålla sig till en o samma. Det höll i alla fall på i lite mer än 1 år, och vi har fortfarande kontakt, en vänskaplig sådan. 
2:a året på gymnasiet, på hösten blev jag förälskad tror jag. Jag vet inte riktigt. Men ja tror det. Jag tyckte i alla fall om en kille. Hela situationen var komplicerad, men vi såg ett tag. Har skulle nog ha vart ganska bra för mig, men jag var så fruktanskvärt kräsen. (Jag säger inte att jag har slutata med det, bara ändrat inställninge lite mer.) Han flyttade i alla fall, men vi såg 3 månader eller något sådant.

Efter det, i 2 års tid har jag inte varit kär. Jag har varit förälskad en gång, och det var i sommras. En semesterflirt. Vi träffades när jag var på Gotalnd, och åkte till och med på en mini semester ihop. Men vi ville olika saker.

Så jag har nog 5 killar, som alltid kommer att finnas där bak i huvet någonstans. Några som satt sina spår och kanske på något sätt skapat mig, (tillsammans med alla andra).

Jag vet i alla fall efter den här tiden själv, vad jag vill ha. Jag vet vad jag behöver och jag vet vad jag mår bra utav. Och det har gjort mig otroligt stark! Man måste kyssa många grodor innan man hittar sin prins. Så länge man mår bra av allt detta kyssande;) Och vem vet. Kanske står prinsen där runt hörnet och väntar?:)


Kärlek!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0