ChrisAndersson

Varför blir det alltid såhär. När jag ger mig in i något för 100 % och tar det lugnt. Så lugnt som jag aldrig tidigare tagit det (!!!) så blir inte det heller bra! Är jag så blåögd eller är du bara dum i huvet?! Vart sitter felet? Det behöver jag ha förklarat för mig. Jag beteer mig möjligen konstigt. Men det kanske är för att jag har känslor? Att jag tycker saker och ting.
Jag har haft svårt att göra det när andras känslor kommer snabbt och nära mig, men när jag fått smälta det så vill jag ha mer. Inne i huvet har ja redan gett tusenfald av det du gett. Men det kommer ju inte ut... Kanske mitt fel ändå?
Men vad ska jag då göra för att slippa skiten om och om igen?! Om någon vet, så berätta gärna!

Idag är en frustrerad dag! En tankarnas dag. En dag jag absolut inte kan styra över. Jag har ingen aning om slutresultatet på denna dag.

Bakar lussebullar och lyssnar på musik. Skönt att få ur sig lite ilska på musiken! För jag vill inte stoppa huvet i sanden! Men jag vet vad jag ska fokusera på hädanefter i alla fall!!!!

Och varför kan folk inte bara säga vad dom tycker och tänker istället för att ta massa omvängar trippandes på tå?
Vad är problemet med det?

Är utmattad i huvet. Har ingen koll. Är tom. Skulle bara vilja svära en ramsa eller två! AS!

Ingen Kärlek!